På tisdag publiceras den nionde och sista intervjun i min artikelserie "Partiledarnas klasskamrater". Jag har precis gjort de två sista intervjuerna med några som gick i samma gymnasieklass som en svensk partiledare - i det här fallet Annie Lööf (C).
Om jag ska blicka tillbaka på det här arbetet så är det framför allt en sak som slår mig. Vi borde oftare försöka lära känna människan bakom toppolitikern. Tyvärr kan de själva nästan aldrig släppa fram några detaljer om sig själva, även de som verkar vara harmlösa. Oron över hur man ska uppfattas i stugorna verkar ständigt ta över. En som inte brydde sig om det var Håkan Juholt, och se hur det gick där.
Oavsett vad, att få mer förståelse för människorna bakom politiken tror jag gynnar alla i ett samhälle. Att nu veta att Stefan Löfven gillar schack, att Gustav Fridolin kunde pulverisera lärare i diskussioner och att Fredrik Reinfeldt var klassens clown gör att flera antagligen kommer se på dessa herrar med andra ögon i framtiden.
Vissa har klagat på att det är för mycket personfixering och att intervjuserien bara är ytterligare ett steg mot detta. Men vad kan vara negativt med att förstå personligheterna bakom de beslut som påverkar oss alla? Om vi tänker på politikerna som något slags robotar - varför ska de då se oss som människor och inte siffror på ett papper?
Till sist handlar allt om politiska åtgärder. Men för att kunna påverka de som skapar åtgärderna kan det vara bra att veta lite mer om deras personligheter.
Jag hoppas att några som läst artiklarna känner att de fått mer förståelse för partiledarna och varför de är som de är i dag. Läs gärna sista delen med Lööfs klasskamrater som publiceras på tisdag morgon. De tidigare delarna finns länkade i rutan till höger.